Innan jag dör lista
- Gå på en Olly Murs konsert
- Gå på en Justin Timberlake konsert
- Gå på en One Direction konsert
- Gå på MINST 2 Backstreet Boys konserter
- Åka till Los Angeles och ta kort på Backstreet Boys stjärna på walk of fame
- Åka till Los Angelses för att uppleva alla Beverly Hills 90210 ställena..okej allt ser inte ut som det gjorde då..men det finns fortfarande ett Peach Pit haha. Å dylans hus lär la oxå stå kvar? Hoppas kan man ju haha
- Thailand
- London
- New York
- Backstreet Boys
Sometimes I wish I could turn back time
Blir helt varm!
Asså när man läser sånt blir man helt varm i hela kroppen. När man sedan vet att detta är inget annat än sanningen och kan plocka fram den underbara känslan man hade då. Det är så sjukt, är så glad att jag har fått uppleva det ännu en gång. Andra kanske inte tycker det är något spec men att få stå i ett publikhav och en av din/dina idolers stora hit spelas och ALLA SJUNGER MED kan vartenda ord, paus, inandning m.m det är en så jävla mäktigt känsla. När jag läser detta så får jag ungefär samma känsla jag hade när jag skulle till "stora Gbg" för att se Backstreet Boys första gången. Tänk vi skulle till Gbg (det var stort på 1990 talet sjukt häftigt haha) jag kunde inte förstå hur folk hade sovit utanför scandinavium det var ju "bara" Backstreet Boys som skulle sjunga. Jag fattade inte riktigt hur stora dom var liksom..Men iaf blir helt varm i hela kroppen när jag läser sånthär:
"Men kvällens absoluta klimax står Boysen för. När showen börjar lida mot sitt slut och de första tonerna till "I Want It That Way" fyller lokalen är stämningen verkligen på topp. Hela publiken sjunger med, vartenda ord kan de, och känslan av att kastas tillbaka till tonåren ger mig gåshud".
Läsa hela recentionen här
http://www.kristianstadsbladet.se/noje/konsertrecensioner/article1626639/Flickidolerna-vet-hur-man-tillfredsstaller-sin-publik.html
Man lever bara en gång!
Man lever bara en gång right?!
Fast jag hatar verkligen H A T A R när jag tkr en sak och mamma eller pappa tkr tvärtemot...Ogillar skarpt att göra tvärt emot vad de tkr...Så var det med tungpiercingen med...varken mamma eller pappa ville att jag skulle göra det, men jag var 18..Tattueringen i Thailand...pappa ville inte att jag skulle göra det där iom infektionsrisken...men jag gjorde det. Nu är det delade känslor IGEN fast pappa vet nog inte riktigt hela sanningen, men han vet nog 80% kanske..de där andra 20% att jag kmr betala allt spelar nog ingen större roll för då kmr han bara ogilla det ännu mer...Asså det gör seriöst ont i mig att göra saker vi inte har samma åsikter om..Det är ju inte så att jag växer som egen individ för varje gång jag gör något det inte tkr om. Det känns inte som det iaf. Men jag svär detta kmr göra 2 personer så himla super duper ultra mega glada så det liksom inte att beskriva..De kmr bli så glada så aah de kanske till och med svimmar. NEJ haha det kmr vi inte göra men endå. Fast vet ju inte hur reaktionen kmr bli men förhoppningsvis blir den bra :D...Aah nu är det la bara att vänta och se:)
Thailand?
Tatuerings tankar
Alltid samma sak
Så fort jag börjar sakna Erik (t.ex) så börjar jag youtube:a klipp på han..likadant när jag saknar lovisa (t.ex) jaa då youtube:ar jag klipp på henne med...haha skojja! Fast det med erik är sant. Jag kollar alltid igenom youtube..Det är liksom lite jobbigt. Det är ju inte så att jag börjar sakna han ännu mer eller så...nej inte alls. Jag gör ju inte "saknaden" lättare..Okej om det hade varit en sakna erik dag hade jag nog laddat upp youtbue klipp efter youtube klipp här nu...Men jag idag är det faktist ingen sakna erik dag, därav lovisa skämtet ;).
Dagar...
Idag är det en dag som det inte går att sluta tänka på en person. Har drömt och det finns något cp budskap och inte går att komma på vad det är...
Livet är för kort
När jag skriver detta tänker jag på mitt glädjerus här i livet och det är kompisarna och EMD. Haha ILLA att jag är så gammal och fortfarande har idoler :/. Men det har liksom varit så stor del av mitt liv i 3 år tillbaka så det är lite svår att bara POFF släppa taget. Å när det fortfarande är igång varför försöka släppa det då. Jag menar det kommer ju faktist en dag då de lägger av :(. Å då tänker inte jag vara den som sitter hemma och deppar och tänker fan varför åkte jag inte dit, varför stannade jag hema och försökte glömma. Nej då ska jag vara den som tänker. Fan sikka underbar år det var :D!!
Så jag tycker faktist det är bra att vi är lite neggativa och deppiga ibland. Du kanske inte tycker som jag men idag är det en liten depp dag för mej...Så nu ska jag dränka mina sorger i jordgubbste.
♥
Around us everything disappears
(typ)
Think again
Okej i början brukar alltid alla artister ta vara på fansen det e ju oftast så man fastnar för sin "idol".
Men sen efter kanske 2-3 år så händer något och så blir det konstigt. "Idolen" börjar bete sig annorlunda vill inte veta av sin fans. Är det inte smart att ta sig en tankeställare då? Utan fansen hade han/hon inte varit någoting..Vill jag vara en "kändis" vill jag sjunga eller vill jag spela teater m.m.
Jag har alrig varit känd men jag kan mycket väl tänka mej in i en "kändis" liv och förstår hur sjukt jobbigt det kan vara att bli en offentlig person. Alla har ju faktist rätt till ett privatliv. Men väljer du att medverka i idol, talang eller något annat program där du vet att du mycket väl kan bli känd så accepterar du att ha massa papparazis efter dej..Å på så sätt är det nästan som att du välkommnar oss in i ditt privatliv.
Har du valt att bli en offentlig person får du även ta dens baksidor. Är du tillexempel en sångare så kan du inte bara lägga ner efter några år och na ähh skit i fansen nu orkar jag inte med de mer. Det är ju ändå det som har fått dej dit du är idag.
Jag tycker att alla "flick idoler" och alla andra artister med för den delen ska tänka på det..Åom man är en flick idol bör man ju deffentivt INTE visa hur lite man bryr sig om sin fans i tv..? Förstår mej inte på den killen!! Det var ILLA riktigt ILLA!.
Var bara tvungen att skriva ner lite hur jag har suttit och tänkt men inte kommit fram till något direkt.
+ att jag trodde det var lördag idag..:/
Nothing lasts forever
Säger inte på någotvis att jag slutat gilla EMD Erik, Mattias eller Danny MEN saker som man sett/hört gör att situationen har förändrats lite..
Men killarna kommer endå betyda så himla mycket för det var de som fick mej att få en "idol" på riktigt..Det var då jag fick upp ögonen för musiken (typ). Det var då 1 mars 2009 som jag fattade vad min älskade kusseluss menade med att älska Backstreet Boys. Jag förstod inte vad hon menade innan, jag bara hur kan man älska en grupp okej de har bra låtar man älska njaa tror inte det va.
Men det var andra gången jag såg dem live (men första gången med Tot) som jag verkligen fattade vad som menades med ordet "idol".
